Minirecensioner

Titel: Falling Kingdoms
Författare: Morgan Rhodes
Serie: Falling Kingdoms #1
Utgivningsår: 2012
 
Falling Kingdoms utspelar sig i en fantasyvärld, där vi får följa karaktärer i tre olika riken. Maktspel, intriger, magi och såklart relationsdraman karaktärerna emellan. 
 
Jag tyckte att handlingen, karaktärerna och världsuppbyggnaden bådade gott för en intressant fantasyupplevelse och hade därför relativt höga förväntningar på boken. Vid det här laget borde jag ha lärt mig att höga förväntningar sällan leder till något bra för jag blev mycket riktigt en aning besviken på boken. Potential finns och jag gillar många element men någonstans blev handlingen lite för tafatt och karaktärerna lite för platta. Kanske var det författarens skrivstil som gjorde att det inte gick hela vägen för mig. Det hela kändes helt enkelt lite löjligt här och då och jag kunde inte ta allt som hände på allvar. Väldigt tråkigt eftersom jag var sugen på en riktigt spännande fantasybok. 
 
Betyg: 3/5
 

Titel: Odinsbarn
Författare: Siri Pettersen
Serie: Korpringarna #1
Utgivningsår: 2015
 
Odinsbarn är den norska fantasyboken som det har talats mycket om i år. Efter stor nyfikenhet har jag nu läst den. För det första är det jättespännande att läsa om den här världsuppbyggnaden som skiljer sig mycket från den i exempelvis amerikanska böcker. Det ger en unik touch till handlingen och gör att boken sticker ut på flera positiva sätt.
 
Jag har generellt sett ingenting emot långa böcker men den här tyckte jag faktiskt kunde ha kortats ner ganska mycket. Flera gånger trodde jag att handlingen var på väg att avrundas men så drog allt igång igen när jag redan börjat avsluta boken för mig själv i huvudet. Måste också säga att jag tycker det är synd att huvudpersonen Hirka är så ung, men det är nog bara en personlig preferens. Allt som allt en spännande läsning men kanske lite utdraget på sina ställen. 
 
Betyg: 4/5
 

Titel: Paper Towns
Författare: John Green
Utgivningsår: 2008
 
Några dagar innan filmen hade premiär tog jag mig an att läsa Paper Towns. Nu i efterhand har jag lite svårt att skilja på vad som var film och vad som var bok, men ska försöka. Jag älskar Quentin som karaktär men hade svårt för Margo. Kanske är det det som är lite poängen? Att han jagar en bild av en fantastisk och mystisk tjej, som egentligen visar sig vara mänsklig och inte så perfekt som han trodde? Det jag gillar mest är helt klart stämningen i boken, eftersom handlingen och jakten på Margo inte intresserar mig jättemycket. Väldigt fint koncept och för övrigt superhärlig filmatisering! Tyckte att boken var aningen mörkare än filmen dock. Det var några saker (relaterade till självmord, mannen som de hittade som barn och Margo) som saknades i filmen som jag tyckte var bland det bästa med boken.
 
Betyg: 3,5/5

Recension: Will Grayson, Will Grayson

 Titel: Will Grayson, Will Grayson
 Författare: John Green & David Levithan
 Förlag: Penguin Books
 Utgivningsår: 2012
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  
Jag fick Will Grayson, Will Grayson i födelsedagspresent, med relativt höga förväntningar eftersom jag gillade John Greens The Fault in our Stars. Tidigare hade jag inte läst något av David Levithan och väntade mig ingenting speciellt, mer än att det skulle bli kul att läsa något av denne författare också. Inte trodde jag att det var David Levithan som jag skulle bli mest imponerad av. 
 
Will Grayson, Will Grayson handlar om två killar med samma namn, där författarna har skrivit om varsin och sedan låtit deras vägar korsas. Varannat kapitel är skrivet av John Green och varannat av David Levithan och även om jag även gillade John Greens kapitel så var det David Levithans som jag slukade med mest förväntan. Både hans skrivsätt och hans Will Grayson var mörkade och för mig mer tilltalande. 
 
Jag önskar faktiskt att boken och handlingen över lag hade varit mörkare och mer dyster, så som den stundsvis var. Sedan fokuserade handlingen för mycket på skolmusikalen och det kändes inte som en bok som skilde sig så mycket från andra high school-böcker. 
 
Ett ämne som tas upp och spelar en stor roll är homosexualitet, något som jag nu förstått är vanligt när det kommer till David Levithans böcker. Det i sig var ett stort plus för mig - både intressant och lite ovanligt, men mycket mer rörande. 
 
Allt som allt levde boken upp till mina förväntningar, även om det handlingsmässigt fanns en del som jag gärna skulle ha sett annorlunda. Författarna har ändå gjort ett strålande jobb med att väva ihop kapitlena om de två Will Grayson, och det absolut bästa är att jag nu fått upp ögonen för David Levithan. 

Recension: The Fault in our Stars

 Titel: The Fault in our Stars
 Författare: John Green
 Utgivningsår: 2013
 Förlag: Penguin Books
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det känns som att jag är sist i världen med att läsa The Fault in our Stars, även om jag mycket väl vet att jag inte är det. Kanske känns det så för att jag har velat läsa den så länge. Nu när filmatiseringen är igång kändes det ännu mer lockande.
 
När jag öppnade The Fault in our Stars visste jag inte mycket mer än att den hade med cancer att göra och att två karaktärer hette Hazel och Augustus. Jag är glad över att jag inte visste mer, så om det är så att ni inte har läst The Fault in our Stars än tänker jag inte avsöja mer av handlingen. 
 
När jag började läsa tror jag att det kan vara så att jag undermedvetet hade för höga förväntningar. Jag hade hört så himla bra saker om boken innan, om folk som gråtit och skrattat och gråtit lite till. Jag grät inte och jag skrattade inte. Det säger dock inte särskilt mycket, för det är sällan jag visar såna känslor till böcker.
 
Faktum är att jag tyckte väldigt mycket om boken, även om jag gärna hade överraskat mig själv med några tårar. Det är en väldigt, väldigt vacker och sorglig historia som John Green har skildrat och på samma gång har han lyckats blanda in ett perfekt inslag av humor. Det här är absolut en bok jag kan tänka mig att läsa igen och jag har blivit ännu mer nyfiken på andra verk av John Green. 

Tidigare inlägg
RSS 2.0