Lässtatus

 
Innan jag åkte till England för några veckor sedan började jag läs Hemlös. Jag har ungefär en tredjedel kvar av boken, men uppenbarligen har det gått väldigt långsamt. För det första var jag upptagen med annat, men det har gått segt när jag läst också. Jag har inte haft någon vidare lust.
 
I lördags, när jag såg Catching Fire på bio, blev jag jättesugen på att läsa om Hunger Games-böckerna. Igårkväll började jag med den första och på en gång kom läslusten tillbaka. För att hålla igång den, och samtidigt komma vidare med läsningen av ny böcker, tänkte jag nu försöka läsa böckerna parallellt. Åh, jag gillar verkligen känslan av en återvändande läslust. 

The Hunger Games: Catching Fire

 
Jag har nu sett Catching Fire. Även om jag skulle vilja skriva ett milslångt omdöme om filmen skulle jag inte kunna göra det. Jag är fortfarande i något av en chock. Förundran över hur fantastisk filmen var. 
 
Att den skulle vara jättebra, det räknade jag med. Att den skulle vara otrolig räknade jag också med. Men att den skulle vara så överväldigande trodde jag inte var möjligt. Jag totalt älskade The Hunger Games. Det var en perfekt filmatisering, där jag bara störde mig på några småsaker. Än så länge har jag inte kommit på något jag önskar vore annorlunda. Perfektion
 
The Reaping, Gale som blir piskad, Prim, Buttercup, distrikten, vinnarturnén, Effies medkänsla och tårar, Peeta som är så fantastisk, Jennifer Lawrence, Snows blod i munnen, den genialiska arenan, Cinnas död, talet till Rues familj, Finnick och sockret, Mags och dimmar, Johanna Mason som jag plötsligt börjat älska, Haymitch, Katniss som mockingjay, slutet, allt, allt, allt. Jag kan fortsätta i evigheter, men det kommer bara bli babbel. Slutsats: En perfekt filmatisering av en helt otrolig bok. 

Mot min favoritstad

Det här med att ursäkta sig för dålig uppdatering är inget jag gillar att göra, men jag är mycket medveten om att det är det jag gör nu. Det kommer inte bli bättre än på några veckor, för imorgon natt börjar jag min resa tillbaka till mitt andra hem - Oxford.
 
För ungefär ett år sedan gjorde jag det för första gången och kom inte tillbaka hem på riktigt förrän för två månader sedan. Jag hade den absolut bästa tiden i mitt liv och har längtat otroligt mycket efter att få gå på de gatorna igen och minnas och förundras över allt underbart som hände där. 

Det blir bara en veckas besök den här gången, full av fantastiska vänner och personer, platser, shopping, vin, Londonbesök, utgång, skratt, kramar, dans, mat, promenader och annat som Oxford har att erbjuda. Vi hörs när vi hörs. ♥
 
Englandsminnen:
 



RSS 2.0