Recension: Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken

Titel: Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken
Författare: Jonas Gardell
Utgivningsår: 2012
 
Beskrivning från Adlibris:
När Rasmus stiger av tåget på Centralstationen i september 1982 lämnar han det lilla Koppom bakom sig för att aldrig återvända. Ung och vacker kastar han sig ut i de homosexuellas Stockholm.

Benjamin är Jehovas vittne. Ivrigt går han från dörr till dörr för att predika om Gud. Ingenting kan rubba honom i hans tro. Tills den dag han ringer på hos Paul, den varmaste, roligaste och bitchigaste bögen Gud någonsin skapat.

Så på julaftonskvällen, när det snöar över staden, träffas Rasmus och Benjamin, och inget blir som förr igen.

Det som berättas i den här historien har hänt. Det hände här, i den här staden, i de här kvarteren, bland de människor som har sina liv här. I en stad där de flesta fortsatte att leva sina liv som om inget hänt började unga män insjukna, tyna bort och dö.

Jag var en av dem som överlevde.

Det här är min och mina vänners historia.
 
Omdöme:
Det känns så himla svårt att skriva ett omdöme om den här boken. Den är viktig. Läs den. Jonas Gardell är ett geni. Läs den. Ungefär så. 
 
Tyvärr tror jag att jag såg tv-serien lite för nära inpå att jag läste boken. Eftersom de är väldigt lika blev det... inte segt, men det gick inte väldigt framåt heller. Jag ville ju verkligen kunna ta tillvara på historien, handlingen, karaktärerna och språket när jag väl läste så det gjorde väl att jag försökte att inte hetsa mig igenom boken heller. 
 
Jag tyckte ändå väldigt mycket om boken, fast jag visste vad som skulle hända. Den är så himla fint skriven, känns lite annorlunda och som att den verkligen behöver bli läst. Kanske tycker jag att föräldrarna och familjerna ges lite väl stor plats men jag kan förstå tanken med det. De är en så himla stor del av allt. 
 
Huvudkaraktärerna är älskvärda, intressanta och riktiga och min favorit är Benjamin. Det jag kan sakna är kvinnliga karaktärer i andra roller än som omhändertagande. Det nämns någon gång i boken att de som var kvinnor och homosexuella hade mindre handlingsutrymme än de som var män och homosexuella men annars ligger fokus enbart på männen. Det är inte alls är konstigt i det här sammanhanget men det vore intressant om de lesbiskas plats i samhället hade problematiserats mer. 
 
Vilken röra det här blir, men jag måste också få säga att den här historien berör på ett sätt som många andra inte gör. Återigen, inte alls konstigt, men det betyder mycket. Jag både fasar för och ser fram emot att fortsätta med de andra böckerna. Torka aldrig tårar utan handskar är definitivt något som alla borde läsa eller se. 
 
Betyg: 4/5

Tidigare inlägg
RSS 2.0